Sökes: En musikpassionerad robot

Efter att Sonic lagt ner sin tryckta verksamhet, en av de sista bastionerna jag och andra har kunnat agera inom och göra kvalitativ och trovärdig musikjournalistik, söker jag ett jobb på Spotify som »Editor«. I arbetsbeskrivningen står det bland annat att du ska göra spellistor, älska analys och kunna jobba utifrån det och de önskar att du har en bred kompetens kring all musik, inte specificerad inom en genre. De ser gärna att man har erfarenhet av musikprogrammering eller åtminstone har jobbat inom musikbranschen inom till exempel media eller skivbolag.

Mitt kortfattade CV är att jag jobbat som DJ och musikjournalist hela mitt liv, vilket inbegriper musikläggare på Sveriges Radio för olika kanaler (utifrån bland annat analys och riktlinjer). Det skulle nog främst vara min ålder som står i vägen, att de tänker att en ung, passionerad person att forma är bättre än en äldre, passionerad som motvilligt kompromissar men kan utifrån mognad göra det ändå.

Får ett mejl från Spotify. Inte för intervju, utan en länk med ett test.

Första delen är en del påståenden som du ska klicka i utifrån hur väl det stämmer. Inget utrymme att förklara, nyansera. Det är flera liknande påståenden som lyder »Jag är alltid optimist«, »Jag tänker positivt«, »Jag inspirerar andra«, »Jag motiverar andra«, »Framgång är extremt viktigt för mig i allt jag gör« (märk ord som »extremt« och »allt«). *

Kanske är det inte konstigt i dag då kvalitet misstas för antal streams och likes. Där före detta respekterade kulturjournalister blivit fixerade vid siffror och nationalism á la sportjournalistik. Där musikjournalister hävdar att musikkritik är oviktigt. Där artister blir arga när de i dokumentärer inte framställs exakt som de själva önskat. Där allt som syns och hörs är pepp och positiv marknadsföring.

Testet fortsätter. En form av orddel likt det på högskoleprovet, men med en twist. »Lugnt«, tänker jag, »jag fick ändå 1.5 på högskoleprovet utan att förbereda mig«.

»Oväsentligt är motsats till: viktigt  nödvändigt  stridbart  fusk.«

Varannan fråga är kluriga påståenden som du ska klicka i ett alternativ för vad det betyder. »Alla kontor har datorer. Somliga arbetsplatser har inte datorer.«

För sent upptäcker jag att jag glömt att testet sker på tid. På fyra minuter skulle jag gjort tjugofyra frågor. Nu är det tjugo sekunder kvar och jag har bara svarat på tio. Hinner en till.

»Träd är för skog vad gräs är för: rabatt   gräsmatta   äng   trädgård.«

Blir påmind om sommaren, dagar på landet, hettan och det gulnande gräset mellan tårna, medan radio eller en skiva står på, Travis Scott, Bessie Smith, Hurray For The Riff Raff eller Dua Lipa i bakgrunden. Är det därför de frågar om gräsmattor? Är det kryptisk klimatmedvetenhet om hållbara spellistor?

Numerisk del. Jo, ett mattetest. Huvudräkning. Är inte förvånad eller besviken över att inte kunna säga vad 64 x 3 = 560 – ?? är på rak arm. Jag kan ändå förstå skillnaden på 335 000 streams och 1 335 000 streams, jag är inte Ulf Kristersson. Fyra minuter går snabbt och är stressande. Jag vet genomsnittslängden på en popsång, och kan avgöra hur många ord som kan pratas i ett intro, men känner mig inte så jättesäker vid det här laget att det här på något sätt kommer ge en positiv bild av mig i rekryteringsprocessen. Men jag fortsätter till den avslutande logiska delen; olika symboler och figurer som trianglar, cirklar, streck och prickar. Uppgiften är att hitta mönstret. Klockan tickar.

Allt det här känns väl logiskt i en tid när ett av de nya stora »musikbolagen« är världens största datorföretag, när en artist startar skivbolag med en reklambyrå, när ett läskföretag (dessutom ägt av en högerextremistisk man) står för en kreativt fri plats för utövare inom »smalare« musik (jag är skyldig att medverka där också) och när ägaren till skivaffären Fade Records i Stockholm har börjat extrajobba i ishallar (»Inga småaffärer kommer att finnas kvar länge till och det är ingen längre som drömmer om att driva en skivaffär, ingen kommer ha råd eller vilja ta över«). Ja, vad är mönstret egentligen?

»Tack för att du gjort testet! Här kan du se en automatiserad snabb rapportanalys. Du borde kanske fundera på att hitta fler sätt att vara lite mer inspirerande och positiv på, och du tycks inte ha ett starkt driv till framgång.«

Två dagar senare dimper ett till mejl ner: »We’re sorry to let you know that you were not selected in the next round for this role… May you always have music in your life.«

Läser lite musiknyheter, förbereder spellistor för ett DJ-gig och spanar in BTS och andra k-pop-videor i stället. Ja, vad vet jag om musik egentligen?

* Exemplen från testet är inte exakt återgivna, utan har tagits från minnet då de inte sparades hos mig och jag inte kan gå tillbaka och dubbelkolla.