Run The Jewels: RTJ3

Den som låter sig snärjas av världen Run The Jewels byggt upp blir snart varse att den är är lika fylld med komisk absurditet som den kan vara smärtsamt känsloladdad. Att följa El-P och Killer Mike innebär per automatik att du märker hur väl de styr sitt ovanliga förhållningssätt till karriären, livet, verkligheten: allt är tillåtet, ingenting är förbjudet, så länge det känns rätt, så länge båda känner med det. De pratar om det ofta, betydelsen av att göra det de bryr sig om helhjärtat och i sin tur verkligen inte bry sig alls om vad andra vill att de ska göra, eftersom de nu fått chansen att förverkliga detta till fullo.
Sålunda presenteras deras turnéer med affischer där Jaime Meline och Michael Render avbildas i hyllningar till Godzilla och Blade Runner, paralleller och referenser som passar duon väl. Deras skrytsamma rappande lyckas vara ungefär lika aggressivt som den vidunderliga ödlan, allt El-P gjort och sagt som artist är på ett eller annat sätt fött ur en ofta dyster syn på mänskligheten. Därför tillägnas de omslag för populära Marvel-serietidningar, är spelbara karaktärer i en mångmiljonsäljande TV-spelsserier och fick upp unika Run The Jewels-graffitimålningar på sex kontinenter inför släppet av genombrottsalbumet »RTJ2«.
I princip så snart det musikaliska samarbetet blev verklighet drog detta helhetsgrepp i gång, mer kreativt fruktsamt än någon kunde ana. Duon har fått skriva och framföra en snuskigt barnovänlig halloweenlåt i TV-institutionen The Late Show, där Killer Mike även har fått prata om sitt politiska engagemang. Det har också lett till att en remixversion av »RTJ2« utgjord av kattljud producerades med hjälp av väldigt begåvade musikervänner, för att Jaime och Mike inför släppet av originalalbumet tyckte att det vore roligt att presentera skämtsamma deluxepaket vars insamlade fyrtiotusen dollar sedan skänktes till familjer som förlorat älskade på grund av polisiärt våld – ett talande exempel på duons balans mellan humor och sorg.
När ett på alla tänkbara håll och kanter omtumlande 2016 slutligen gav vika för 2017 presenterade Run The Jewels sitt tredje album med hjälp av kompisarna i sketchkomediserien Portlandia: de pitchade löjliga idéer om hur det skulle lanseras, det slutade i stället med att El-P och Killer Mike med öppna armar och fåniga leenden stirrade in i kameran och förkunnade att »RTJ3« släpps under julhelgen 2016, gratis precis som sina föregångare för alla som vill ha det, för att försöka ge något positivt till alla de som tyngts av det gångna året. De njuter av hur konstigt allt detta är, att de på tre och ett halvt år blivit en oundgänglig del av populärkulturen och hiphopvärlden, och tackar för allt genom att bara fortsätta skapa på alla sätt de kan.
El-P och Killer Mike är fyrtioettåriga succéer i en genre som anses tillhöra ungdomen, utrustade med medvetenheten som följer med alla upplevelser som de i egenskap av undergroundhjältar aldrig såg som möjliga för dem. När Jaime och Mike inleder det nya året med att göra intervjuer om »RTJ3« påtrycker båda, sex år in i vänskapen, hur otroligt mycket den har betytt för dem och hur lika otroligt tacksamma de är. Den har fullständigt omformat deras liv och allt som har hänt, allt de har gjort, efter släppet av det självbetitlade debutalbumet spelar en roll i »RTJ3«.
Det mer direkta och nästan oraffinerade duellerandet från »RTJ« utvecklades explosionsartat till farligt finslipta radioaktiva nedslag på »RTJ2«. »RTJ3« bryter ut musiken ytterligare utan att byta ut något som funkat så oerhört väl hittills för dem. En blandning av komiskt skrytsamt bombardemang och sociopolitiskt engagemang har sedan starten varit det självklara huvudspåret för Run The Jewels, liksom för de båda medlemmarnas solokarriärer, och det är den balansen som främst omprövas denna gång. Mike och El drar sig inte för att äntra studion med fulladdat artilleri men de ger nu sig själva och sina lyssnare mer utrymme för reflektion.
De tar sig fortfarande an en korrupt polisstat och övergripande politisk misär, betydligt mer skrämmande och verklig nu än när El för fem år sedan av en slump förutspådde en framtid där militärdrönare flyger över hans Brooklyn. Run The Jewels slåss fortfarande för att behålla hoppet om en ljusning precis som de alltid har gjort och trott på, bortom all sarkasm och ångest och ilska. De finner kraft för att orka fortsätta lyfta på knytnävarna genom att, med deras egna ord, vara goda män som pratar på väldigt oanständiga sätt.
På »RTJ3« rullas dessa berättelser ut över ljudlandskap som sedan länge varit unika för El-P, som för övrigt har utvecklats på ett fascinerande sätt från solodebuten »Fantastic Damage« och Company Flow-åren fram till det han gör i dag med Run The Jewels. »RTJ3« är duons längsta album, mer anpassat för att hantera hur gränserna mellan låtar flyter samman rakt igenom och ger musiken en större helhetskänsla, passande för det Mike och El har att säga.
Så det är mycket möjligt att »RTJ3« tvingar dem som lyssnar att knyta sina nävar och knipa ihop ögonen för att blinka bort tårar, må det vara ur adrenalinladdad ilska bubblandes inombords eller emotionell förödelse som manifesterar sig fysiskt. Den våldsamma kraft i ljud och ord som demonstreras i spår som »Call Ticketron« och »Panther Like a Panther (Miracle Mix)« är för stunder av tandgnisslande och hjärtbultande uppsamling av motståndstrupper, känslorna som väller ut ur »Thursday in the Danger Room« och »2100« är för stunder då andan ger vika, då vikten av att känna den fulla förkrossande vikten av världen och ett hårt levt liv blir för mycket.
Run The Jewels drivs fortfarande av en revolutionärt lagd ilska. De vet fortfarande vilka de är och vad för gott de kan göra i den kalla värld där de så ofta lutar sig mot varandra och sina familjer för att ta sig igenom. De vet vikten av att försöka hylla de bortgångna genom att leva och minnas och försöka fortsätta vinna så länge som de kan, och de vet vilken tur de har och ynnest det är att vinna så som de nu gör med Run The Jewels. Och de vet vikten av att ta vara på de chanser som dyker upp för att göra livet bättre för de som är kvar och kan se vinsterna.