Yo La Tengo: There’s a Riot Going On
- Artist
- Yo La Tengo
- Album
- There’s a Riot Going On
- Bolag
- Matador/Playground
Lågmält. Och ack så kraftfullt.
Deras hemland befinner sig i trumpifierad turbulens och världspolitiken känns mer instabil än på evigheter. Det är väl förstås detta den Sly Stone-lånade skivtiteln åsyftar. Så, var någonstans kommer Yo La Tengo, som aldrig kämpat för att synas eller höras utan efter eget huvud puttrat på med sitt ute i Hoboken, in i bilden?
Svar: indieinstitutionen kommer med en tröst, ett lugn och en högst subtil påminnelse om att stå upp för den du är och det tror du på, förslagsvis genom att fortsätta göra det du trivs med att göra. Det kan vara en protest, en riot, så god som någon. Ingen kan ta ifrån dig dina drömmar, tankar, ideal. Mörkerkrafterna vet inte ens vart de skulle börja leta. Förblindade av hat och girighet vet de ingenting om själens djupa vrår.
Med »There’s a Riot Going On« levererar Yo La Tengo sitt kanske allra mest lågmälda album, detta samtidigt som det är oerhört kraftfullt – fullt av obeveklig integritet. Dramatiken finns i titeln, i kontexten, i det lyssnaren själv läser in. Musiken flyter långsamt mellan frijazz, ambient, doowop, bossa, exotica, folk, fluffiga moln av mirakelmelodier och janglig pop, sången stundom knappt urskiljningsbar. Trion känner sig fram, letar efter varandra, hittar varandra. De känner tveksamhet över vad de har gett sig in på men begriper att de inte har något annat val än att lösa det.