Bedouine: Bird Songs of a Killjoy

Graciöst och fjäderlätt svävar musiken och melodierna. Skivans flertaliga fågelreferenser är knappast där av en slump.

Redan på debuten för två år sedan stack Bedouine ut. I en recension skrev jag: »Det är låtar som tassar sig fram. Som viskar och smeker med mjuk hand, självklart rinnande melodier, poetiskt framplockade gitarrfigurer och ursnygga men småskaliga stråk- och blåsarrangemang.«

Även om vi nu kan uttrycket och därmed kanske inte blir lika ställda som senast fortsätter Azniv Korkejian, som hon egentligen heter, född i Syrien med armeniska föräldrar men huvudsakligen uppväxt i USA, att övertyga. Känns alltmer obestridlig i sitt sätt. Som att hon har varit med oss jämt eller åtminstone måste vara det framigenom, ty vi lär behöva henne.

»Bird Songs of a Killjoy« bäddar in lyssnaren i trygghet, mänsklig värme, ödmjukhet, snygga men aldrig överdådiga arrangemang. Får dig att fantisera och tro. Alltsammans är kreerat med ytterst sensibla spröt. Brittisk folk möter en slev av kaliforniskt sjuttiotal och lite bossa. Ja, vi borde ha råkat på det tidigare men vi har aldrig hört det just så här. Oklart om vi någonsin kommer vilja höra det på annat vis.