Way Out West-fredagen, enligt Fredrik Thorén

I skrivande stund är Kieran Hebdens ständigt växande playlist på Spotify 182 timmar lång. Det är en eklektisk mix av både hans egna låtar, Ann Peebles, Sun Ra, The Fall och Cypress Hill. Alltså i princip vad som helst.

Det ger en bra bild av vad Four Tet är för en typ av artist. God musik kan hittas i alla vatten, tycks han tycka – det finns ett stråk av ljus i alla band och artisters låtkataloger, det gäller bara att hitta det och använda sig av det.

Ena dagen kan han släppa atmosfäriska och trollbindande tracks med Burial och den andra en edit av Nelly Furtado i låten »Only Human«.

När han spelar sin egen låt »Looking at Your Pager« och för första gången står på Way Out Wests scen visar han hur fullkomligt konstig och bonkers musik kan vara, i exakt rätt tidpunkt och miljö. Det är en uppspeedad, autotunad diagnosfylld låt som gör att hela jag spritter av lycka.

Efter att ha spottat ur sig produktioner i en rasande takt i trettio års tid har en ny större publik hittat till producenten. Detta efter att Four Tet delat scen tillsammans med Skrillex och Fred Again på enorma arenagigs, vilket har fått mer än en houseräv att rynka på ögonbrynet. Man skulle kunna fråga sig vad Four Tet, med sitt undergroundrykte, egentligen får ut av att alliera sig med den mer testosteronfyllda delen av DJ-världen.

Den här kvällen märker jag det mest när de mer blygsamma invaggningarna i Hebdens ljudlandskap oväntat börjar röra sig mot det mer hårdare stuket – med lite väl aggressiva drops.

Kanske är det festivalstressigt.

Det är inte ovanligt att Four Tet annars kör ett set på fyra eller fem-timmar.