Good Harvest: In a Life and Place Like This

Två svenska tjejer med akustiska gitarrer, två röster som verkar som gjorda för ett liv i samklang. Tydliga rötter i amerikansk rootsmusik, ledstjärnor i Emmylou Harris och Alison Krauss, ett klickgenombrott på nätet med en finstämd cover.
Det hade som synes varit ganska lätt att dra flertalet streck mellan First Aid Kit och Good Harvest.
Det hade även varit att göra det alldeles för lätt för sig och inte lyssna på allvar på den här duons fullängdsdebut. För även om Hanna Enlöf och Ylva Eriksson från Falun är sprungna ur samma musikaliska mylla som systrarna Söderberg växer Good Harvest åt ett annat håll.
En rad i motiveringen ur Falu Kommuns kulturstipendium 2016 som gick till Good Harvest skaver hos mig; »Det stora finns i det enkla«. För jag tänker precis tvärtom i sällskap med »In a Life and Place Like This«. Enlöf och Eriksson gör ingen enkel musik. De gitarrbaserade låtarna låter ytterst kompetenta, välkomponerade, intrikata. Jag förstår Per Gessle som sagt att han blev helt knäckt första gången han hörde Good Harvest och sajnade dem som första akt till sitt nya bolag. »Det är otroligt skickligt gjort«, säger Gyllene Tider-mannen.
Och det är ju som det är med allt som är otroligt skickligt. Jag håller nu på att skriva att Good Harvest på sina ställen riskerar att bli småtråkiga då de inte riskerar tillräckligt. Jag gör ändå inte det då de mestadels behåller skärpan. Pluspoäng dessutom för en dynamisk och luftig produktion signerad Erik Berglund.
Singelsläppet »Charly« och den finstämda covern på Joni Mitchells »Woodstock« i all ära. Det är i de knappt märkbara skarvarna hos Good Harvest jag hellre fastnar. Som i upplösningen av »Waker of the Heart« eller i den faktiskt helt monumentala »Failing Arms«. Där gråter, skriker och blöder Good Harvests musik på mörkaste allvar.
»In a Life and Place Like This« är inte bara en lovande debut, det är även en bra debut.
Samtidigt är det bara början.