Amyl and The Sniffers: Amyl and The Sniffers




9
av 10
  • Artist
  • Amyl and The Sniffers
  • Album
  • Amyl and the Sniffers
  • Bolag
  • Rough Trade/Playground


Rock som aldrig kommer be om ursäkt men säkert kan rädda ditt liv.

Att Spotify-eran har förvandlat musik till en inredningsdetalj i mängden med följd att lågt räknat nittioåtta procent av all ny pop/rock går att förväxla med luftkonditioneringen på valfritt mäklarkontor har säkert dragit sitt strå till den till den växande stacken av nedlagda eller hotade konsertlokaler. Ingenting får ju störa det minsta. Numera ska musik och kultur bara behaga. Likt musikjournalistik helst peppa. Vara någon jävla form av trivselpropaganda till en livsstil förunnad det lyckligt lottade fåtalet. Får vissa partier bestämma kan det säkert bli lag på det. Ta aldrig din frihet för given.

Nu är Amyl and The Sniffers första riktiga album – förra årets »Big Attraction & Giddy Up« var trots allt bara en sammanslagning av två tidigare EP-släpp – ingen direkt reaktion på ovanstående. Fast kan ändå sägas vara det. Det är åtminstone ett välriktat långfinger mot all präktighet som håller på att förvandla åtminstone västvärlden till en förnumstigt skyddad verkstad men där det minsann alltid på något vis finns gott om plats åt iskall kommersialism, brutala klassklyftor och livsfarlig trångsynthet.

Melbourne-kvartettens hejdlöst primitiva cocktail av AC/DC-riff, fotbollsrefränger, hockeyfrillor och skamlösa poser utgår nog alltjämt, som fyrverkeripjäsen till frontfigur Amy Taylor formulerade bandets filosofi för mig i fjol, från »good times«. Men samtidigt märks både mer kött på benen, större pondus och en sannolikt nedärvd vrede som inte minst i »Gacked on Anger« och »GFY (Go Fuck Yourself)« visar att rockmusik ingalunda behöver vara något trött och bekvämt utan faktiskt ett alldeles utsökt incitament till upplopp.

Energin ligger hela tiden på gränsen till att gå överstyr. Visst handlar det mest av allt om lustar, party, barbarisk boogie och allsångsskrål men att det under ytan pyr massa annan glöd som när som helst kan bryta ut i bränder med avsevärd explosionsrisk gör ingenting mindre kittlande.

Spela den smärtsamt högt, stör dina grannar, ta några glas, ta något annat, gör vad som helst men använd din frihet medan du fortfarande kan.




Relaterat

Mick Jagger
Det du inte kan beskriva
Bättre sent än aldrig
The Hives