Pavement till Sverige! Nyhet, lycka, tävling!






Chans att vinna biljetter till Cirkus i Stockholm 31 oktober 2022.

Världens bästa band 1992–1994. 

Ett av världens band strax innan och strax efter det.

Pavement må ha lagt av 2000 men stod för en av de i särklass mest trivsamma indierockåterföreningarna när de 2010 åkte ut på ett bättre sent än aldrig-segertåg som bland annat innefattade Way Out West. 

Men så går Pavement och Sverige långt tillbaka i tiden.

1992 var de här med Sonic Youth på Kåren i Göteborg och Fryshuset i Stockholm, 1993 hjälpte de till att klippa gräs och bygga scener på Emmaboda-festivalen och 1994 stod de på toppen av sin framsnubblade, distade lo-fi-förmåga med ett vindlande framträdande på Gino i Stockholm. Det blev ytterligare spelningar – KB i Malmö 1997, Klubben i Stockholm 1999 – men sedan var det över för den första, klassiska Pavement-perioden.

När beskedet om splittringen kom kändes det svårt att ta in för hur skulle vi över huvud taget greja att leva vidare utan att få uppleva det välbefinnande det alltid innebar att se dem på scen.

För det är ju så: med Stephen Malkmus, Scott »Spiral Stairs« Kannberg, Mark Ibold, Bob Nastanovich och Steve West (eller Gary Young, för den delen, på den tiden han var med) på scen har du aldrig tråkigt. Det händer att du undrar vad fan de håller på med eller hur de egentligen ska kunna komma på banan igen, men så plötsligt skjuter de i väg en »Gold Soundz«, »Cut Your Hair«, »Summer Babe«, »Range Life« eller »Stereo« och det inte blir särskilt svårt att greppa varför de på nittiotalet utgjorde själva essensen av dåtidens melodiska gitarroljud – alltid nära till experiment, kraut och kaos, alltid nära till smittsamma riff, hejdlösa stölder, kryptiska referenser, festliga musikvideor och slacker tunings. 

Perfect sound forever, som det hette.

En hyllning men också ett farväl till rocken som vi kände den.

Dessutom i både lekfull och poetisk motsats till all machostinn nu-metal eller heroindekig grunge.

De var lagom gängliga supervanliga dudes som tillsammans lyckades utstråla en sorts gåtfullhet som i dagens sociala medier-exponerade värld kan kännas smärtsamt avlägsen. Fanns den ens? Och även om Stephen Malkmus lyrik för det mesta var smått obegriplig var den samtidigt lika intagande som hans perfekta kindben.

 

»So drunk in the august sun

and you’re the kind of girl I like

Because you’re empty and I’m empty

and you can never quarantine the past«

 

Trettio år efter första besöket i Sverige kommer Pavement nästa höst hit igen och gör det lättare för oss att leva vidare. Den 31 oktober spelar Pavement på självaste Cirkus (biljettsläpp fredag 10 september!)  i Stockholm och vet ni vad som nästan är bäst av allt (och då exkluderar vi det faktum att Sonic spelar skivor i baren före giget!)? Jo, det är att vi har två biljetter för utlottning och båda dessa kan bli dina (trots allt fint att ta med ett sällskap) om du till [email protected] mejlar ditt bästa Pavement-minne! (OBS! Behöver inte nödvändigtvis vara text, funkar med teckning, foto eller annat.) ■

 

PAVEMENT x 30-SPELLISTA

PAVEMENT-RÖTTER x 30-SPELLISTA

 




Relaterat

Trivsam entimmesillusion
Malkmus, gräs och stenar